Välkommen till Pharbio!

När egenvård är bästa medicinen

Om naturläkemedel

Naturläkemedel

Naturläkemedlet är läkemedel där de verksamma beståndsdelarna har ett naturligt ursprung. De ska bestå av en växt- eller djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. De får inte vara alltför mycket förädlade. Naturläkemedel ska alltid vara avsedda för egenvård.

Böcker

Vill du veta mer om egenvårdsprodukter så finns det bra information i boken Receptfritt som har publicerats av Svensk Egenvård. Boken går att beställa via deras hemsida under länken Förlag.
www.svenskegenvard.se (OBS! Du lämnar Pharbios hemsida.)

Innehåll

Den nya lagen för naturläkemedel ska garantera att du som konsument får ett medel med en jämn och hög kvalitet. Tillverkaren måste kunna visa upp tillförlitliga metoder i tillverkningsprocessen för att kunna garantera att alla förpackningar innehåller exakt vad som utlovas och i rätt koncentration och mängd och att naturläkemedlet inte innehåller oacceptabla halter av exempelvis tungmetaller, mikroorganismer eller rester av bekämpningsmedel.

Effekt

För att ett medel ska få säljas som naturläkemedel måste påståenden som görs om medlets positiva effekt vara rimliga. Det kan styrkas genom hänvisning till medicinsk litteratur om traditionell användning i Sverige eller i länder med liknande medicinsk tradition.
Om referenser till sådan användning inte är tillräckligt övertygande kan istället vetenskapliga studier ligga till grund för ett godkännande.
Naturläkemedlet får bara rekommenderas vid åkommor eller tillstånd som lämpar sig för egenvård, det vill säga sjukdomstillstånd som inte kräver att du kontaktar en läkare. Som exempel kan nämnas att det är acceptabelt att påstå att ett naturläkemedel hjälper mot tillfällig huvudvärk men inte mot långvarig huvudvärk, att det hjälper vid sur mage men inte vid magsår, eller att det är verksamt mot lindrig oro men inte mot ångest.

Säkerhet

Idag ställs allt högre krav på kvalitet, tillverkning och effekt när det gäller läkemedel av naturligt ursprung. 1993 kom en ny läkemedelslag som på sikt kommer innebära att begreppet naturmedel försvinner och ersätts av begreppet naturläkemedel.
Alla naturläkemedel kontrolleras och godkänns av Läkemedelsverket. Kraven på en jämn och hög tillverknings- och produktkvalitet liknar dem som ställs på vanliga läkemedel, liksom kraven på saklig och balanserad marknadsföring.
Av de naturmedel som förekommer i handeln bedömer Läkemedelsverket att en stor del kommer att godkännas som naturläkemedel.
Här kan du jämföra skillnaderna mellan Läkemedelsverkets behandling av vanliga läkemedel, naturläkemedel och naturmedel:





Syftet med lagen är alltså att säkerställa en högre och jämnare kvalitet på de produkter som finns i handeln idag.
När det gäller effekten kontrollerar Läkemedelsverket endast om påståendena är rimliga med hänsyn till vad som tidigare är känt inom den naturmedicinska litteraturen. Om ett känt naturläkemedel ska börja användas på ett område som inte finns dokumenterat, kan istället vetenskapliga studier ligga till grund för ett godkännande.

Biverkningar av naturläkemedel
Att helt säkert kunna garantera att ett naturläkemedel saknar biverkningar går inte. Läkemedelsverkets godkännande grundar sig på att den tidigare användningen inte givit upphov till några allvarliga biverkningar.
Människor är emellertid olika både på grund av ärftliga skillnader och genom de egenskaper som vi skaffat oss i livet. Därför kan man inte utesluta att en del människor reagerar med till exempel överkänslighet på vissa av de ämnen som kan ingå i naturläkemedel.
Biverkningar kan också uppstå vid felaktig dosering eller om naturläkemedlet blivit för gammalt eller förvarats fel. På, eller i varje förpackning ska det därför finnas tydliga föreskrifter om hållbarhetstid och om hur naturläkemedlet ska användas och förvaras.
Är allt naturligt ofarligt?
En vanlig uppfattning är att produkter som kommer från naturen är ofarliga. Tyvärr är det inte alltid så enkelt. Ämnen som förekommer i naturen kan vara farliga också om de inte bearbetats alls. Flugsvamp och gullregn är två naturliga, men mycket giftiga exempel.
Gränsen mellan ett naturligt och syntetiskt framställt medel är ibland också otydlig. Ämnen kan vara mer eller mindre bearbetade. Själva bearbetningen gör inte produkten automatiskt mer eller mindre säker.